Av Per Bengtsson
Kundansvarig · LT Rör · Familjeföretag sedan 1979 · Säker Vatten-certifierade
Ett element som är kallt upptill och varmt nedtill har luft i sig. Det är ett av få VVS-problem du löser själv på fem minuter, med ett verktyg som kostar en tjuga. Den här guiden går igenom vilken nyckel du behöver, hur du gör, hur ofta det behövs — och när kylan i elementet beror på något annat än luft.
Börja med att känna på radiatorn med hela handen, uppifrån och ner. Riktningen på kylan säger vad som är fel:
- Kallt upptill, varmt nedtill: luft. Det är det den här guiden handlar om. - Varmt upptill, kallt nedtill: slam och avlagringar i botten. Luftning hjälper inte, radiatorn behöver spolas eller bytas. - Helt kallt, medan andra element är varma: oftast en termostat som kärvat fast, eller ett system som aldrig injusterats.
Vilken nyckel behöver du?
Verktyget heter luftnyckel, avluftningsnyckel eller elementnyckel beroende på vem du frågar. Det är samma sak. Men luftskruvarna ser olika ut beroende på radiatorns ålder och fabrikat, och det är därför den vi har i bilarna är en kombinyckel — ett litet mässingskors med olika fattning på varje arm.
Med den täcker du i princip allt du möter i en svensk villa, och du slipper stå vid elementet och gissa. En sådan kostar runt hundralappen i järnaffären eller på byggvaruhuset. Lägg den på ett ställe du kommer ihåg — det är ett verktyg som har en förmåga att försvinna mellan säsongerna.
Så här ser fattningarna ut. Fyrkanten är den vanligaste, särskilt på äldre radiatorer:
Sexkanten sitter på en del modeller, och är den som oftast förväxlas med fyrkanten när man tittar snabbt:
Och den räfflade fattningen går på ventiler med kuggad luftskruv:
Utöver de här har nyare radiatorer ofta bara ett spår för en vanlig spårskruvmejsel mitt i luftskruven, och då behövs ingen särskild nyckel alls. Vissa handdukstorkar och designradiatorer kräver en modellspecifik nyckel som ska ha följt med vid installationen.
En polygrip går att använda om du står där utan nyckel och det är akut, men var försiktig. Mässing är mjukt, och rundar du av fattningen blir det ett betydligt dyrare problem än det du försökte lösa. Vänta hellre till dagen efter och köp rätt verktyg.
Så luftar du elementen
Ta det i den här ordningen. Att lufta i fel ordning gör att du får dra luft ur samma element två gånger.
1. Stäng av cirkulationen
Slå av värmepumpen eller pannan, eller åtminstone cirkulationspumpen, och låt systemet stå still i tjugo till trettio minuter. Luften samlas då i systemets högsta punkter i stället för att cirkulera runt med vattnet.
2. Börja längst ner
Gå till det element som sitter lägst i huset och närmast värmekällan. Arbeta dig sedan uppåt och utåt, och avsluta med radiatorn som sitter högst upp och längst bort. Luft stiger, så jobbar du uppifrån och ner drar du bara ner ny luft i de element du redan luftat.
3. Håll en burk under
Ta med en skål eller en kaffemugg och en trasa. Det kommer vatten, och det är ofta svart av slampartiklar som inte gör sig bra på en ljus vägg eller ett trägolv.
4. Öppna långsamt
Sätt nyckeln på luftskruven och vrid ett halvt till ett helt varv moturs. Det ska väsa. Låt luften gå ut tills det kommer en jämn stråle vatten utan att det spottar — då är radiatorn full.
5. Stäng direkt
Skruva igen så snart vattnet rinner jämnt. Dra åt lagom hårt: ventilen ska sluta tätt, men den ska inte dras i botten med kraft.
6. Kontrollera trycket
Det här är steget folk hoppar över. Varje gång du luftar släpper du ut vatten, och trycket i systemet sjunker. Läs av manometern på pannan eller värmepumpen. I en normal villa ligger rätt tryck oftast mellan 1 och 1,5 bar kallt, men det beror på husets höjd — kolla i anvisningen för din anläggning. Har trycket fallit under det behöver du fylla på, annars cirkulerar värmen sämre än innan du började.
Hur ofta ska man lufta element?
En gång om året räcker för de flesta, lämpligen i september eller början av oktober innan värmesystemet går för fullt. Har du fyllt på vatten i systemet, bytt en radiator eller haft en pump igång som dragit in luft kan det behövas oftare det året.
Men här är det viktigaste i hela guiden: om du måste lufta samma element flera gånger per säsong är luften ett symptom, inte problemet. Ett slutet värmesystem ska inte producera ny luft. Gör det ändå kommer den in någonstans, och de vanligaste orsakerna är ett expansionskärl som tappat sitt förtryck, ett litet läckage någonstans i systemet, eller ett systemtryck som ligger för lågt så att luft sugs in vid pumpen.
Det går att lufta bort symptomet varje månad i flera år. Det är också ett bra sätt att låta ett expansionskärl för hundralappar utvecklas till en pannskada.
När det inte är luft
Om du luftat, trycket är rätt och rummet ändå är kallt är det inte luft det handlar om. De tre vanligaste förklaringarna:
Termostaten har kärvat. Termostatventiler fastnar med åren, ofta i stängt läge. Skruva av termostathuvudet och tryck på stiftet under — går det inte in och ut lätt sitter det fast. Det är ett litet och billigt jobb att byta.
Radiatorn är igenslammad. Varm upptill, kall nedtill. Spolning hjälper ibland, byte alltid.
Systemet är aldrig injusterat. Det här är den vanligaste och den mest förbisedda. Utan injustering går det mesta av flödet till radiatorerna närmast värmekällan, medan rummen längst bort aldrig blir varma. Man kompenserar då genom att höja temperaturen på hela systemet, vilket kostar pengar varje dygn hela vintern. Har du bytt till värmepump utan att göra om injusteringen efteråt är det dessutom en av de vanligaste anledningarna till att besparingen blir mindre än den som räknades fram.
Vi går igenom radiatorer, golvvärme och injustering i hela Örebro län, och säger rakt ut när ett element räcker att spola och när det är dags att byta.
Vanliga frågor
Verktyget heter luftnyckel, avluftningsnyckel eller elementnyckel — samma sak. Eftersom luftskruvarna ser olika ut beroende på radiatorns ålder och fabrikat är en kombinyckel det säkraste köpet: ett mässingskors med fyrkant, sexkant och räfflad fattning på olika armar. Den kostar runt hundralappen i järnaffären. Nyare radiatorer har ofta bara ett spår för spårskruvmejsel i stället.
En gång om året räcker för de flesta, helst i september eller oktober innan värmesäsongen. Behöver du lufta samma element flera gånger per säsong är luften ett symptom på något annat: oftast ett expansionskärl som tappat förtrycket, ett litet läckage, eller för lågt systemtryck.
Moturs, ett halvt till ett helt varv. Det ska väsa. Stäng så snart det kommer en jämn stråle vatten utan att det spottar.
Börja med det element som sitter lägst och närmast värmekällan, och arbeta dig uppåt och utåt. Luft stiger, så luftar du uppifrån och ner drar du ner ny luft i element du redan är klar med.
Ofta ja. Varje luftning släpper ut vatten och sänker systemtrycket. Läs av manometern — i en normal villa ligger rätt tryck oftast på 1–1,5 bar kallt, men kontrollera anvisningen för din panna eller värmepump. Ligger trycket för lågt cirkulerar värmen sämre än innan du började.
Att lufta är ett hemmajobb, att tömma och lossa en radiator är det inte riktigt. En normalstor radiator rymmer flera liter, kopplingarna sitter hårt i äldre hus och går något fel står du med vatten i golvbjälklaget. Ska ett element bort för att väggen ska målas eller golvet läggas om tar vi det gärna — det är ett kort besök. Och töm aldrig hela systemet för att låta huset stå tomt över vintern: rör som står med luft i korroderar snabbare än vattenfyllda.
